Om exakt 40 dagar sitter jag på ett plan mot New York. Den 22 september känns så lång borta, samtidigt som tiden bara rinner iväg. Därefter, rättare sagt den 25 september hoppar jag på planet som kommer att ta mig till San Francisco, mitt nya hem för 13 månader. Känslorna pendlar från dag till dag, ena dagen känner jag mig hur taggad som helst, medan andra dagen är jag nervös och panikslagen. Jag vet att det kommer att bli ett grymt år, nya vänner, ny familj, nytt land osv. Vem tackar nej till en sån upplevelse? Hemlängtan kommer säkert att spöka ibland, men jag vet att mina vänner och familj kommer att finnas kvar här på samma sätt från när jag åker tills jag är hemma igen. Idag har jag fått mina flygtider, vilket gör det ännu mer verkligt. Snart står jag där i San Francisco med ett helt år framför mig fyllt med nya äventyr, kunde inte vara mer taggad. Jag är säker på att det kommer bli ett sjukt nyttigt och bra år för mig.